Jag anar en fälla...
Strax går jag till andra sidan staden och äter middag. Först funderar jag på lite begrepp och stirrar på Rorschachs glada klumpar och skrattar nöjt. Jag stirrar lite till och säger ljudligt saker som "bra där!", "en katt", "en lite liten byxa" och "det känns som Huddinge". Jag tror att jag överlever middagen.
Kommentarer
Trackback